Hade någon sagt till mig för, ja bara 6-7 år sen att jag skulle segla till Medelhavet hade jag skrattat högt och hjärtligt.
Jag, som inte ens kunde köra ekan på landet (eller fick jag kanske inte), jag som bara kom åt ett håll när jag vindsurfade, så Roger fick komma och ta mig på släp.
Nej, jag var nog den sista som trodde att jag skulle hamna i en 46fots segelbåt, kasta loss och ja bli långseglare.
Men tiderna förändras ju och så även vi, så nu sitter jag här och visst ska jag erkänna att det börjar pirra lite i magen.
I månad kvar ungefär innan det bär av.
Det sista ska fixas på båten, släktingar och vänner skall kramas och hunden skall få spruta.
Det ska bli väldigt väldigt spännande, det är otroligt skönt att ha hoppat av ekorrhjulet och få vara sin egen chef.
Jag vet att vi kommer att möta många spännande människor, se vacker natur.
Men visst kommer det att bli andra dagar också, lite sura miner här på båten, lite för grov sjö etc.
Men det känns fantastiskt att våga prova.
Louise har lovat att hälsa på redan i sommar! Härligt...
Kanske kan vi locka Viktor till någon mysig Medelhavshamn också.
Vill du hänga med!
Följ oss på bloggen!
Kram
Kicki
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar