fredag 17 september 2010

Sorg mitt i det stora äventyret.



Älskade lilla mamma
Född 6/2 1936
Död 31/8 2010

Det blev inget Medelhavet i år.
Men tack gode gud för att vi hann vända båten hemåt igen.
Vi bestämde oss för att avbryta det stora äventyret pga av mina föräldrars sjukdomar som hastigt blev sämre.

Jag kom hem till ett fullkomligt kaos.
Pappa på sjukhus, deprimerad och arg.
Mamma på sjukhus, döende????
Va, när hände detta.

Att hon var så sjuk, visste hon nog inte själv. Min lilla mamma var nära att dö dan efter jag kom hem, men klarade den krisen och blev något bättre.
Men med beskedet att hennes långt gående cancer i levern inte gick att bota, så flyttade hon till ett sk hospice i Täby.

Vi fick några veckor tillsammans innan hon den 31:a augusti stillsamt somnade in.
Hennes kropp orkade helt enkelt inte längre.
Skönt för henne, men otroligt svårt att ta till mig.
Att det gick så otroligt fort, jag menar kvällen innan blev hon rullad i håret och vi satt och småpratade.
Jag önskar så att vi hade fått ett tag till, så mycket tid gick åt att fixa med papper, papper och åter papper.

Nästa vecka är det begravning, huu jag bävar.
Även om jag känner mig ganska stark så tror jag att jag lever i en bubbla liksom.
Det är så mycket att fixa med, så det riktigt stora saknaden kommer nog sen.

Och hur ska lilla pappa klara av detta?

fredag 30 juli 2010

Livet blir inte alltid som man tänkt!

Det blir ju inte alltid som man tänkt sig i livet, eller hur?
Vi har efter mycket tankar och funderande gemesamt beslutat att vända norrut igen.

Vår familj hemma i Stockholm är i så dålig kondition att den riktiga glädjen över det stora äventyret inte riktigt vill infinna sig.
Det känns helt enkelt inte rätt att dra söderut i år.
Kanske nästa år.

Medelhavet lär nog ligga där då också. Vi är nästan tillbaka i Tyskland (kommer till Borkum i eftermiddag.
Men vi ser det positivt i alla fall. Vi får segla mer i Danmark och Sverige nu på vägen upp, bara det!

Det var ju friheten vi sökte och den har vi ju kvar! Kan man besluta över sitt liv så är man ju fri och det är ju precis det vi har gjort.

Vi hade en fantastisk tid i Holland, där vi blev kvar i flera veckor pga av att jag flög hem en vecka, samt att vi hade Louise på besök.

Nu ser vi fram emot att träffa vår familj ganska snart, så vi kan stödja dom på bästa sätt.



Kram Kicki, Roger och Rosso.

onsdag 21 juli 2010

Louise är på besök.



Kvällsunderhållning



Vi lämnar Willemstad.



Roger har äntligen lagat dingen!



Louise sitter och myser.




Vi har räddat en duva ur hökens klor, Postis damp ner som fripassagerare och hängde med oss tills han tillfrisknat.




Vi väntar på broöppning i Dorchet.

torsdag 15 juli 2010

Holland lider mot sitt slut.




Holland The End.

Det tog som sagt lite längre tid att ta sig igenom kanalerna i Holland än vi tänkt oss först.
Men vi blev lite försenade pga mycket dåligt väder (svårt att tro idag med 40 grader varmt i solen).
Sen är mamma och pappa lite risiga så vi har dragit på det lite ifall nåt skulle hända.
Från Enkhuizen tog vi oss till en annan gullig stad som heter Hoorn.
Från Hoorn till Volendam, som fullkomligt sjöd av liv eftersom det var Volendamdagar.
Därifrån skulle vi gå vidare till en annan charmig stad men bogpropellern gick sönder igen, så vi ankrade upp för att försöka laga den. Tyvärr klarade vi inte det, så nu får vi köra utan till vi löst problemet.
Efter det körde vi faktiskt på en bit genom Amsterdam och stannade strax utanför.
Från Amsterdam har det varit lite mer passning med broar och dess öppningar.
Så nästa morgon fick vi kliva upp kl 4 för att hinna till 5 öppningen.
Sen har vi hållt på så lite med en del broar ända till slutet av stående mastrutten.
Men det har varit värt all väntetid, grunda kanaler och blåsiga dagar, för vi har verkligen fått ännu ett favoritland att sätta på vår lista.
Ja, sen blev det lite tyst på bloggen ett tag.
Jag lämnade Roger i Den jättefina stade Willemstad och tog mig tillbaka till flygplatsen i Amsterdam.
Har varit i Stockholm en vecka hos mina krassliga föräldrar. Det dåliga samvetet att inte kunna vara där när dom behöver en behövde stillas. Nåväl, jag hörde på mammas röst att det var dags att ta en sväng hem och var chaufför, kock och hemsamarit en vecka, med skjuts till diverse doktorstider etc etc.
Men det gjorde jag så gärna.
Jag tog med mig Louise tillbaka, hon ska vara med oss några veckor på båten, så himla mysigt.Tyvärr har det varit lite regnigt och blåsigt ett par dar, men det ska nog bli bättre.
Vågar knappt skriva det, men vi är fortfarande kvar i Holland, men snart är faktiskt landet slut så då blir det nya äventyr. Men vi har som sagt trivts enormt bra här och har från Willemstad tagit kanalerna vidare ner mot Belgien.
Ligger i dagsläget i Veere som är en ytterligare jättecharmig liten hamnstad i Holland.
I morgon drar vi vidare mot Vlissingen som blir den sista anhalten i Holland.

fredag 25 juni 2010


Holland.
Vilken miss att man inte besökt landet tidigare. Jättefint, mysigt, trevliga människor och språket är faktiskt ganska likt svenska egentligen, ja lite fantasi får man kanske ha, men.
Vi har nu kommit till Enkhuizen, som ligger vid en av de sjöar som ligger längs Staande Mastroute.
Vi började i Delfzilj där vi låg i hamnen Naptunus som ligger nästan brevid slussen in i kanalen. Bra funktionell hamn med hjälpsamma grannar.
Därifrån åkte vi till Gröningen som är en ganska stor stad, dessutom hade Holland vunnit i fotboll när vi var där så dom var ju som tokiga. Vi låg i Jachthaven Ooosterhaven som låg precis innanför stans första bro. Kl. 9.00 dagen därpå så släppte slussvakten ut oss som ville lämna staden. Vi var 4 båtar.
Vi tog det ganska lugnt och stannade för lunch vid Garnwerd, vi tyckte att byn var så gullig så vi stannade en extra natt. Dessvärre ingen affär, men vi cyklade till grannbyn.
Resan därifrån blev pinsamt kort men det var så otroligt dåligt väder, kallt, blåsigt och allmänt olustigt så det blev en kort färd nu också. Vi stannade i Zoutkamp i en liten gullig marina efter bron. Lite grunt så vi fick nästan trycka in båten, men det gick.
Efter Zoutkamp så blev det ytterligare en kortis, men vädret är verkligen inte med oss.
Vi tar in i en ganska stor hamn som heter Lunegat, mycket bra med fräscha duschar, trevligt ägarpar etc. Ganska tråkigt område, men cykeln får tas fram ännu en gång för färd till affären i Kollum.
Med vindar på 15m/s även i kanalen så blir det 2 dagar totalslappande med bokläsning. Pga av vädret så kunde vi faktiskt inte ens tvätta.
Därifrån passerar vi Dokkum som ser ut att vara en jättegullig stad också, men nu måste vi puttra på lite. Innan Dokkum såg vi också jättemycke fina anläggningsplatser, där man kan ”parkera” båten. Det finns tillgång till ström (man betalar i en liten låda) och på en del ställen finns tom vatten. Väldigt fin service.
Vi tar oss till Leeuwarden, men hinner inte in i själva stan innan broarna stänger för dagen, så vi hittar en mysig plats strax utanför (sista stället, så vi har lite tur också).
Men ska man med båt till Leeuwarden så ska man absolut ta sig in i stan och lägga sig längs kanalen där det finns fina anläggningsplatser, tom dusch vid ett ställe. Jätte jättefin stad.
Vi stannar dock inte eftersom vi slappat lite väl mycket så vi tar oss en ganska lång sträcka ända till Lemmer. Vi hade tänkt stanna tidigare men med segelbåt med djup på 1.85 så var det svårt att ta sig till någon av de fina anläggningsplatserna längs denna sträcka. Motorbåtarna låg verkligen jättefint.
Vägen till Lemmer bjöd på lite spänning, eftersom Fonejachtbrug är stäng för ombyggnad så är rutten omlagd, och en sträcka bjuder inte på mer än 1.90, vilken vi kände ett antal gånger. Men som sagt det är bara lera, så det är bara att gasa på lite.
Norr om Gröningen och Frisland är väl annars de grundaste delarna på Staande mastroute, men har vi på 1.85 klarat det så.
Från Lemmer gav vi oss ut på en av sjöarna längs rutten och idag fick vi faktiskt sätta segel. Dessutom har sommaren kommit så vi har haft en fantastisk sommardag och ligger nu i en riktig liten pärla till stan. En medeltidsstad som heter Enkhuizen, som är såå himla gullig. Men det är mycket båtar redan nu, så det blir nog ganska fullt här mitt i sommaren. Vi hittade dessutom en kanonstad med jättefina varor till jättebra priser, så vi har tom frestat på franska ostar ikväll, trots att vi inte är i Holland.
Vi lagar ju nästan all mat hemma, men det finns en hel del trevliga restauranger längs kanalen, ibland får man ligga vid deras brygga om man äter där. Och de små städerna och byarna vimlar av mysiga ställen att äta på. Har inte riktigt koll på ännu vad man äter i Holland…inte så mycket fisk i alla fall.
Holland är ett jätte trevligt land att semestra i!

måndag 21 juni 2010

Kanaläventyret fortsätter!






Djupmätaren står nästan ständigt på 00, men det är ju bara lera!!! Vi mötte en båt i dag som var 2.10, så vi med våra 1.85 kan ju andas ut, eller?
Det är fantastiskt mysigt att vara på väg igen efter några dagar med otroligt mycket blåst. Solen har tom varit framme flera gånger under dagen.

Vi lämnade marinan Lunegat (mycket bra marina) i morse. Stannade för brovaktens lunchtimme strax utanför Burdaard. Där "parkerade" vi utanför en holländare (han med 2.10) som mycket gärna ville berätta om var någonstans det var fint etc. Det var en mycket givande lunch.

Vi stannade till för att fylla på med lite mjölk, bröd och hundmat och fortsatte sen för att leta upp någon mysig "anläggningsplats". Vi såg mängder av mysiga platser i morse, men dom vi försökte med nu strax norr om Leeuwarden var lite för grunda för oss.
Så nu ligger vi på den allra sista (men mycket mycket mysiga) anläggningsplatsen strax innan Eebrug.
Vi promenerade in till city för att posta ett brev till revisorn (det tog 2 timmar att hitta en brevlåda). Den fanns vid tågstationen och i ett kvarter nära båten upptäckte vi när vi kom tillbaka.

Vår käre vän Åke från Simrishamn ringde ikväll igen, för att kolla att allt är ok.
Vi lovar att bli bättre på att höra av oss.

Annars är kvällen som en kväll i det gamla livet....Roger kollar fotboll och jag, läser en god bok.

Carpe diem!

lördag 19 juni 2010

Kanalerna i Holland


Vi hade faktiskt en fantastisk solig, varm och mysig dag på kanalerna.
Men nu, herregud rena rama höststormarna. 15m/s i byarna här i hamnen. Alltså vi är inblåsta, igen. Så vår färd i de hollänska kanalerna går riktigt sakta just nu. Men å andra sidan hörde vi om 6m höga vågor ute i Tyska bukten, ja då ligger jag mycket hellre inblåst här i kanalen.

Har tittat lite på bröllopet på tv, dock med hollänsk speaker, men det gick bra ändå.
Vi ska öppna en av sillburkarna från Sverige ikväll och fira med brudparet.
Vi har precis sett att Tour de France börjar i Rotterdam i år, kanske vi kan se det om vi kommer vidare nån gång.

Det är dock jättemysigt i kanalerna, även om man får vara lite på sin vakt ibland. Det är lite grunt på sina ställen, bara lera dock så man får gasa lite extra om man fastnar lite som vi gjorde häromdan i en hamn.

måndag 14 juni 2010

Resan går vidare!


Lite inblåst utan internet några dagar.
Vi seglade alltså vidare till Helgoland. En ö utanför Tyskland som kan angöras när som och som är tillräckligt djup.
Helgoland är en taxfri zon, vilket medför att ön besöks av en massa människor som skall bunkra sina spritförråd. Stora båtar från kommer från fastlandet med passagerare, om man inte som vi kommer med egen båt.
Vi träffade ett mycket trevligt par från Belgien som vi umgås med en kväll.
Dagen efter seglar vi vidare, lite bakis efter allt vin, men men. Vi seglar längs deFrisika öarna och tar oss efter rekommendation in till en hamn som heter Langeoog.
Inget fel på hamnen direkt, men lite väl grunt på vägen dit, kändes inte riktigt bra.
Där blev vi några dagar pga dåligt väder.

Därefter styr vi vidare mot Borkum. Stor fin hamn där man kan angöra när som helst (ja man får ju lite ström emot sig om man kommer fel tid, men djupet är tillräckligt i hamnen.
En mycket trevlig habermesister tar emot oss och visr oss plats.
Tänkte stanna 1 dag, men det blåser upp, så vi blir faktiskt kvar i 3 dagar.
Där träffar vi de första svenska seglarna.
Roger tar emot och säger välkomna till Morgan Och Inger på Lady star Iv, som har seglat ända från Brunsbuttel, så dom är faktiskt lite trötta.
Men vi fikar lite med dom och byter lite erfarenheter och tankar om den stundande resan. Morgan och Inger är på väg mot Spanien.

Vi kastar till slut loss från Tyskland och befinner oss from idag i kanalerna i Holland, supermysigt.
Vi gick in i Delfiljz vid lunchtid och ligger nu ikväll i ett forbollstokigt Gröningen. Vi har parkerat segelbåten mitt i stan och ska avnjuta middag i sittbrunnen, för solen har faktiskt tittat fram en aning.
Vi mår bra!

lördag 5 juni 2010

Kielkanalen.






Kielkanalen…

Den beryktade och fruktade. Men det var verkligen att vara orolig i onödan.

Vi hade i så fall större problem att få tag på det sista sjökortet som vi från flera håll fått reda på att det var så enkelt att köpa vid Kielkanalen.

Vi hittade en sjökortsaffär, men den var stängd trots att det skulle vara öppet.

Så vi fick gå först, sen ta en färja över till andra sidan (inte tillåtet att ta sin egen båt). Där fanns det nämligen an affär med allt tänkbart för sjöfart. Vi fick på tyskt manér skriva in oss i liggaren och blev med namnlappar. Sen shoppade vi, tog färjan tillbaka och visst den andra sjökortsaffären var självklart öppen när vi kom tillbaks till vår båt, men men, vi fick en liten utflykt.

Så vi tar en macka och kaffe och kallar sen upp mannen i tornet på VHF:en för att tala om att vi vill komma in i slussen.

Vi får vänta ett tag på att få rätt ljus, vitt och så lägger vi oss i slussen och gör till vid flytbryggor.

Verkligen superenkelt.

Vi klättrar upp till mannen i tornet och betalar 35euro för vår lilla kanalfärd.

Många gör kanalen på en dag, men eftersom vi har Rosso så är det ju lite svårt för oss att göra längre sträckor, och vem fan har bråttom så framåt sen eftermiddag kommer vi till Rendsburg, där vi viker av in mot stan och hittar en liten liten båtklubb som visar sig vara en liten pärla. Jättefräscha duschar alldeles nya, och trevlig personal och lugnt och stilla läge.

Dag 2 puttrar vi på några timmar innan vi viker av in på en av de få kanalerna där man kan vika in, men vi hittar en brygga precis vid en sluss, kanonmysigt, där vi gör lite lunch och tar kisspaus med Rosso.

Framåt kvällkvisten kommer vi in i Brunsbuttel där vi lägger till i hamnen för att sova och räkna tidvattenkalkyler innan vi ger oss ut på nya hav.

Så nu har vi faktiskt seglat i ett nytt hav idag, förvisso inte så långt idag heller, men stort framsteg för oss.

Så här ligger vi nu i Cuxhaven och planerar för morgondages segling till Helgoland.

onsdag 2 juni 2010

Nu är vi i Tyskland.


Middags sparris!

Idag väckte Roger mig kl.05.00!!!!!
Han säger att han ville hinna duscha iland i dag innan alla andra i den knökfulle hamnen skulle duscha, men jag tror att han var lite nervös.
Herregud vi har ju seglat till ett nytt land i dag för första gången (Danmark är nästan som hemma), men Tyskland är faktiskt en bit bort.
Nåväl, seglatsen gick alldeles utmärkt.
Havet var lagom i alla avseenden.

Inte ens många fartyg när vi närmade oss Kiel. Nu är vi ju förvisso inte inne i själva kanalen ännu, men ändå!
Vi har lagt till i en modern flaschig marina i Laboe och våran båt ser redan liten ut!
Vi har varit och handlat lite mat och föll naturligvis för den vita sparrisen som smakade underbart.
Vi föll också för lite goda tyska korvar (vi som skulle äta vegetariskt), men dom är ju så svåra att motstå.

I kväll lägger vi oss tidigt och laddar för det beryktade Kielkanalen.
Vi måste stanna till hos Kapitain Stegman i Holtenau och inhandla ett sjökort som fattas för oss också.
Egentligen skulle vi leta efter en Ray Marine handlare också och uppdatera vår VHF, men vi bestämmer oss för att göra det på vägen.

Sommaren kom idag! Vi var tvungna att klä av oss i bara underkläder när vi lagt till, hääärligt!

tisdag 1 juni 2010

I dag säger vi adjö till Danmark.




I dag har vi haft en jätte kul dag.
Vi bestämde redan i går kväll att stanna kvar i Bagenkop en extra dag, för att tvätta lite, fixa lite och softa lite inför avresan till Tyskland.

Alldeles gratis hade vi hela förmiddagen en kurs i att angöra en brygga. En grupp från Tyskland hade sin prakrik precis på andra sidan av den brygga vi ligger på, det var faktiskt väldigt lärorikt och spännande.
Speciellt när motorn stannade och dom fick gå och hämta dykare, visst det var ju ett fisknät som fastnat i motorn....sånt händer.

Efter lunch tvättade vi som sagt i en nästan båt tom hamn, men vid 16 tiden började underhållningen..
Ett pärlband av seglare anlöpte hamnen och bjöd oss på en den ena anläggningen värre än den andra, sååå skönt att se att "alla andra" inte har det så lätt alltid.
Hamnen fick också besök av 5 st vackra gamla skonare, så lika tomt som det var i morse lika knökfullt är det i hamnen i kväll.

Vi träffade en mycket trevlig man från Holland som tipsade oss om en hel del om kanalfarande i Holland.

Till middag åt vi på dansk manér currysill på rågbröd till förrätt, varmrätt blev det faktiskt sjötunga, inhandlad av en fiskare.
Men vi har också köpt fiskespö idag, så hädanefter så fångar vi middagsfisken själv, eller?

Roger säger flera gånger, vilken tur vi har som kan göra en sån här grej......
Visst har vi det, men nära och kära som inte har det lika bra finns också i våra tankar.

Fånga dagen, gör något positivt av den!

måndag 31 maj 2010

Nu ser vi nästan till Tyskland.

Bagenkop.........

Från Klintholm på Mön seglade vi söderut i ca 30 M till Gedser som ligger på södra Falster.
En jätte söt liten hamn som man liksom fick runda en strand för att komma in i, spännande.
Därifrån tog vi oss till Rödby Havn, ja precis där de stora båtarna till Puttgarden går.
Inte så fritidsbåtsvänlig, men vi följer liksom kusten för att komma närmre och närmre Kiel.

På dagens segeletapp såg vi faktiskt över till Puttgarden, så det är nära nu.
Men vi gillar ju Danmark så vi seglade inte till Tyskland direkt utan följde Lollands sydkust för att korsa Langeland Belt och styra in i en väldigt fin hamn som heter Bagenkop.
Vi seglade i 8knop nästan hela tiden så det gick ganska fort, förutom ett tag då det var ganska höga vågor.
Just den lilla biten är inte jag så förtjust i, de höga vågorna alltså, men Roger han tycker det är suuper.
Det blåste mellan 8-12 m/s, vilket är ganska lagom för Louvic.

Vädret får avgöra om morgondagen blir en vilodag eller en segling över till Kiel och början på det stora äventyret på riktigt.

Carpe Diem!

lördag 29 maj 2010

Äntligen vidare!


Klintholm!
Där blev vi kvar i 3 dygn. Det var ju inte riktigt tänkt så, men nu när vi äntligen hade fått ordning på vår bogpropeller så var det dags för nästa fel.
Vi fick ingen fixpunkt, det är den lilla detaljen på det elektroniska sjökortet som visar var du är någonstans.
Inte helt nödvändigt för att överleva, men betydligt enklare.
Vilken tur att vår käre vän Greg var runt hörnet....
han skulle faktiskt till vår hamn, så det var inte helt för vår skull han kom.
Men det var för vår skull han stannade en dag extra.

Han är liksom väldigt noga, så han skulle ju självklart gå igenom hela båtens elkopplingar.
Det visade sig i alla fall vara antennen till vår AIS som var problemet, den var avbruten och skulle ju egentligen inte störa fixpunkten, men allt kan man inte förklara.

I dag kom vi alla dock iväg, Greg norrut och vi söderut.
Vi är ikväll i Danmarks sydligaste by Gedser.
Förvisso med en radar som nu inte fungerar, men det får bli morgondagens problem.

Till middag åt vi bruna bönor och fläsk som vi hade i kylen, det dröjer nog ett tag tills vi får det till middag igen.

Carpe Diem!

tisdag 25 maj 2010

Mot nya äventyr.



I dag har vi äntligen gjort oss redo för att kasta loss igen.
Alla reservdelar är på plats och solen skiner från en klarblå himmel.
Vi seglar ca 26m (sjömil) till ön Mön och en lite hamn som heter Klintholm.
Det kommer att ta ca 4-5 timmar, så det är inte så jättelång segling, men vi måste ju tänka på Rosso.

Vi hade en sista middag igår tillsamman med Greg och hans kompis William.
Jag vet inte hur vi ska klara oss utan Greg, han har hjälpt oss med så otroligt mycket.
Vi träffade ju Greg redan i höstas i Ystad då vi hade lämnat Simrishamn.
Greg vet allt om allt när det gäller båtar, segling och datorer så han har lärt oss mycket den här vintern.

Så förutom tråkiga sjukdomsbesked hemifrån och längtan efter Louise och Viktor så ser vi fram emot att segla vidare.

Carpe Diem.
Skjut inte alla drömmar till sen, sen kanske inte finns där för alltid.

lördag 22 maj 2010

Besök från Falsterbokanalen.



Det var såå trevligt att få besök "hemifrån".
Jonas och Ann-Sofie färdas över havet i 4 timmar för att spendera en fredagkväll med oss, god mat och dryck därtill.
Vi åt bla färsk öring som vi grillade.
Vi satt uppe sent och pratade om vårt kommande segelliv.
Vi vinkade av dom idag efter lunch och ser med spänning fram emot i vilken hamn vi möts härnäst.

Ett under har dessutom skett idag...Greg, vår händige engelsman har lagat bogproppelern.
Men dessvärre måste vi ändå vänta på delen som är på väg (den är ju betald), men den får vi ha i reserv tills den går sönder igen! Det är alltid något som måste fixas på en båt.

I kväll blir det pizza till middag!
Carpe Diem

fredag 21 maj 2010

Still in Rödvig.


Känns lite tråkigt att jag fortfarande måste blogga härifrån Rödvig. Inte för att det är något fel på Rödvig, nej det är en jättemysig lite by.
Men vi borde varit på väg mot Mön.

Vi har dessvärre fått felleverans på en reservdel till vår bogpropeller (gör det betydligt enklare att fickparkera).
Tom 2 gånger har dom skickat fel, så nu blir vi här till minst tisdag.
Nåväl, vi är i allafall på väg.

Vi får dessutom besök i kväll från våra tidigare båtgrannar i Falsterbokanalen, så det är egentligen inte så synd om oss alls.
Dom längtar väl också efter att kasta loss på riktigt, eller så kanske dom saknar oss!
Vi har i allafall laddat med kall öl och Gammeldansk inför deras ankomst.
Carpe Diem

onsdag 19 maj 2010

Tillbaka i vattnet!



Louvic är äntligen tillbaka i vattnet efter en vecka på land.
Såå härligt att vara flytande igen.
Dessutom kom sommaren samtidigt, så nu känns det som livet leker.

I dag har vi också premiärkört tvättmaskinen! Det funkar, guud så härligt med tvättmaskin ombord.
Det spar och underlättar mycket arbete.
Tänk att något så självklart på land, kan bli så otroligt uppskattat till båts!

Annars fixar vi med lite av varje, idag var vi på utflykt till Store Heddinge där vi köpte förlängningssladd till tvättmaskinen och en liten dörrmatta för skorna.

Vi fortsätter att plugga tidvatten med Greg på kvällarna och jag Kicki tycker att det är svårt som sjutton med all räkning, men Roger verkar har koll, så det ska nog gå bra.

Det verkar som vi får besök från Höllviken på fredag av Svanbergs, superkul.

Carpe Diem!

söndag 16 maj 2010

Båtar trivs bäst i vattnet!



Bottenfärgen är på plats.
I dag står ny vattenlinje på dagsordningen.
Vädret har inte varit på vår sida, igår bjöd Rödvig på ösregn hela dagen.
Natten var lite svajande nästan när vindarna tog tag i båten högt där uppe i luften.
Så, Louvic och Kicki längtar efter sjösättning igen.
Känns tryggare i sjön.

Greg hjälper oss med lite tekniska deltaljer samt att han har lite förhör med oss på kvällarna om tidvatten.
Väldigt givande med lite uppreprepning.

Gårdagen bjöd sällskapet på såväl museum (båtmotorer)besök samt lunch ute, så idag får det bli lite arbete igen.

Carpe Diem

onsdag 12 maj 2010

Båten står på landbacken.

Första etappen är avklarad.
Den var inte så långt dock.

Nu står båten på land i Rödvig som ligger söder om Köpenhamn.
Vi ska måla, fixa och se till att allt är ok inför vidare färd.
Vi blir här över helgen.
Kram till Er alla.

tisdag 11 maj 2010

Vi lämnar Falsterbokanalens båtklubb!




Vi är på väg.
Tack alla trevliga människor vi mött under vår tid i Falsterbokanalen.
En kanontrevlig och bra båtklubb.

Nu är ute till havs och ska ta oss lite varma koppen till lunch.
Vi räknar med att vara framme i Rödvig vid 16.30 tiden.
Än så länge går allt fin fint.
Kram

måndag 10 maj 2010

I dag är det den stora dagen.



Tänk att den är här nu, dagen då vi kastar loss.
Det är spännande och lite vemodigt på samma gång.
Spännande för kommande äventyr och upplevelser, vemodigt för de man lämnar härhemma.

Havet är blankt som en spegel.
Inte vidare seglingsbart, men jag väljer att se det som ett gott tecken.
Havet välkomnar oss med lugn vår första dag till havs.
Vi styr kosaan mot Rödvig som ligger söder om Köpenhamn.
Där stannar vi några dagar, lyfter båten för lite småarbeten.
Carpe Diem

söndag 9 maj 2010

Vår segelbåt Louvic.


Louvic är en Bavaria 46 cruiser.
Hon är döpt efter våra 2 barn, Louise och Victor.
Louvic är byggd 2004 och i vår ägo sen 2005.
Hon är, 14,20 m lång, 4,35 m bred och har ett djupgående på 1,85 m.
Motor: Volvo penta 55 hästkrafter.
Segel: Genacker, Genua, Fock och Storsegel.

Utrustning:
Mastervolt
Watermaker
Bogpropeller
Dieselvärmare
Satelitmottagare
Radar
Ais
Navtex, weatherman, 2 st VHF
Kartplotter
Epirb
Gummidinge med utombordare på hästkrafter
2 kajaker
Livflotte
Gasvarnare
Brandvarnare-brandfilt-brandsläckare
Tv-DVD-Data-Radio
3 ankare
Frys och 2 kylar
Symaskin
Dykarutrustning
Fiskeutrustning
Badkläder samt mycket mycket mer.

lördag 8 maj 2010

Det dåliga samvetet.



Jag sitter på tåget på väg till Malmö.
I Stockholm har jag lämnat mina gamla föräldrar som egentligen behöver mig mer än någonsin.
Jag lämnar också min tappra väninna som tampas med sjukdom.
Jag tar med mig det dåliga samvetet.
Åh, detta samvete som följer oss livet igenom.

Är det inte för något jobb man inte hinner med så är det för barnen.
Dom fick kanske vara på dagis för länge när dom var små osv.
Eller att man inte alltid är den perfekta partnern man egentligen skulle vilja vara.

Eller som nu, dom jag lämnar bakom, för vad då, för att vara så egoistisk att jag själv ska leva livet.
Ge mig ut och segla, fånga friheten, skita i att jobba långpass dag ut och dag in.
Eller blir jag kanske en bättre människa om jag är sann mot mig själv.
Tänk om det fanns facit på livet, hur man ska göra för att göra det rätt.

Eller är det kanske det som är livet, att man inte alltid vet vad som händer, att man inte alltid vet vad som är rätt.
Jag tror att vi måste tillåta oss själva att lägga samvetet åtsidan ibland.
Vara nöjda med oss själva och för de beslut vi tar.
Vi har ett eget ansvar för att våra egna liv också ska bli bra, inte bara andras.
Men det är såå svårt att inte tänka så, samvetet vill alltid följa med.
Ok, då häng med då, ska kanske se det som en slags kärleksförklaring till de man lämnar, att man faktiskt har någon att bry sig om.

Jag längtar också efter de som jag åker till, Roger, Rosso och mina fantastiska barn.
Och till det stora äventyret.